Digital Depression
De funderingar jag tänker skriva nu är långt ifrån unika. Jag tror också att en del av er kommer att känna igen er själva.
Jag har ett beroende. Och detta beroende kallar jag internet- och datorberoende. Även om jag inte har lätt för att erkänna eller helst förstå att jag är beroende så har jag på senaste tid fattat det mer och mer. Det känns som att jag ständigt spenderar min tid framför datorn. Tack och lov har jag inte så modern mobil så att jag kan använda internet. Så fort jag kommer hem startar jag datorn och den surrar nästan alltid så gott som hela tiden jag är hemma. Ja, vissa saker är faktiskt helt nödvändiga, såsom att läsa och svara på mail, skriva skolarbeten och kolla nyheter. Men av all tid jag spenderar framför datorn utgörs denna del av kanske 5-10%. Så vad gör jag de resterande nittio procenten? Jag läser bloggar, är på facebook, ser på serier och surfar omkring på mer eller mindre oviktiga sidor.
Det känns skrämmande att säga det men det är ibland som om datorn är mer delaktig i mitt liv än något annat. När jag äter måste jag kolla på datorn, när jag inte kan sova surfar jag på internet, när jag känner mig nere och trött är jag på datorn. Så fort jag känner mig rastlös är det på datorn jag hamnar. Det är som en autopilot. Och som med alla beroenden så brukar man få abstinens om man måste hålla sig borta från det som skapar beroendet. Det är inte så att jag saknar datorn när jag inte är hemma. Jag kan hur bra som helst spendera en vecka i skogen, men det är när jag har tillgång till min dator som jag inte kan hålla mig borta från den en kväll helst.
Och vad får jag egentligen ut av det? Inte mycket. Jag blir fullmatad med en massa intryck och hjärnan liksom fylls med en massa information som jag över huvudtaget inte borde fylla min hjärna med. Inte konstigt att det är svårt att sova om kvällarna när hjärnan försöker varva ner efter alla intryck. Och ju mer jag "matar" mig med en massa onödig information om t.ex. andra personers liv i form av bloggar eller facebook som jag inte alltid helst känner så leder det i längden till att jag känner mig mer tom och otillräcklig. Jag hamnar i en digital depression. Jag har på senare tid också tänkt att jag skulle vilja göra mer kreativa saker än vad jag gör. Pyssla och limma och klistra och designa. Förr målade och handarbetade jag en hel del. Men jag minns inte när det senast hände. Och jag skulle vilja läsa så många böcker men de senaste åren har det varit väldigt klent. Och jag skyller på att jag inte har tid men egentligen skulle jag ha hur mycket tid som helst om jag bara prioriterade.
Så nu har jag tänkt ändra mina vanor. Det kommer säkert att vara svårt och jobbigt först men jag är helt övertygad om att livet blir så mycket skönare och roligare och fridfullare. Så önska mig lycka till och så önskar jag dig lycka till om du tänkt göra samma sak.
