Höstlov
Och så kom höstlovet som låg långt, långt borta. Två hela veckor är jag ledig och just nu känns det oändligt långt. Sju veckor tillsammans med en grupp människor lämnar ett tomrum efter sig när de inte längre finns runt omkring en. Efter att ha vant sig vid ett ganska intensivt schema är det lätt att känna sig rastlös. Samtidigt känns det som att jag borde hinna med tusen saker och fixa några hundra andra grejer. En känsla som jag avskyr kanske mest av alla känslor. Så det hela slutar med att jag inte gör något vettigt. Ska ta itu med mig själv imorgon.
